| Sportfiskarnas nyligen lanserade undersökning av kommunernas vatten- och fiskevårdsarbete pekar på att det finns behov av att kalka många vatten som tidigare inte omfattats av kalkningsprogrammet.
Sportfiskarna genomförde under fjolåret en enkätundersökning bland landets kommuner om deras vatten- och fiskevårdsarbete. En av frågorna i Sportfiskarnas enkät var om det fanns behov av nykalkning, det vill säga om det finns försurningsskadade vatten som aldrig kalkats i kommunen. 24 kommuner svarade att det fanns behov av nykalkning. Enligt en sammanställning av svaren handlar det om mindre sjöar och vattendrag som är i behov av kalkning som hittills legat utanför kalkningsprogrammet.
En relativt stor andel av kommunerna, 22 procent, kunde inte heller svara om nykalkning behövs, vilket tyder på ett större mörkertal.
– Vi har en del sjöar i Lagans vattensystem som förmodligen skulle behöva kalkas som hittills stått utanför kalkningsprogrammet. Det skulle även kunna vara aktuellt att byta ut några sjöar i de andra vattensystemen som vi kalkar idag, säger Thomas Hultquist, Miljöinspektör på Ljungby kommun.
– Visst finns det enstaka små bäckar och småtjärnar i Timrå kommun som aldrig kalkats men där det hade behövts, säger Stefan Grundström, kommunekolog i Timrå.
Habo kommun - exempel på bra vattenvård
Habo är en av de kommuner som lyfts fram i Sportfiskarnas kommunrapport som ett bra exempel på arbete med fiske- och vattenvård. Habo kommun har under lång tid arbetar målinriktat med bland annat kalkning och återställning och restaurering av vattendrag, där man genom olika åtgärder skapat bra förutsättningar för öring och andra vandrande fiskararter.
– Vi har några våtmarksytor där vi inte fått kalka och som därigenom påverkar Rödån. Rödån har både öring och flodpärlmussla och vår provtagning visar att vi ibland får värden ner mot pH5 i ån vid surstötar, säger Miljöinspektör Ingemar Bergbom på Habo kommun.
Få ansökningar om nykalkning
Enligt handläggarna på HaV kommer det knappt in några ansökningar om nykalkning. Enligt en kort rundringning bland handläggare på olika länsstyrelser beror det bland annat på att man väljer att inte lägga arbetstid på något som bedöms som utsiktslöst, då de förutsätter att ansökan avslås.
– Vi får i stort sett inte in några ansökningar om nykalkning, säger Per Olsson, kalkhandläggare på HaV. Jag kan tänka mig att de vatten som kommunerna syftar på är exempelvis mindre vattendrag högt upp i avrinningsområden som tidigare valts bort då det inte har ansetts ekonomiskt försvarbart att kalka dem. Men det vore bra om kommunerna förmedlade behoven till länsstyrelserna och att dessa sedan ansökte om nykalkning, då skulle vi få en bättre bild av behoven.
Nykalkning inte omöjligt
Då det finns behov av nykalkningar men få eller inga ansökningar görs inställer sig naturligtvis frågeställningen: finns det då någon chans att få en ansökan om nykalkning godkänd och hur ska en sådan ansökan vara utformad för att kunna beviljas?
– Dagens anslagsnivå räcker dock knappast till några omfattande nykalkningar. Möjligen finns ett visst utrymme om länen avslutar kalkningar i befintliga åtgärdsområden där det inte längre finns något kalkbehov. För att en ansökan om nykalkning ska beviljas måste det finnas tydliga motiv för kalkning i form av natur- och nyttjandevärden samt en försurningsbedömning enligt bedömningsgrunderna NFS 2008:1 som visar att vattnet är försurat, avslutar Per Olsson.
– Från Sportfiskarnas perspektiv är det viktigt att lyfta fram behovet av nykalkning oavsett av vilka skäl dessa vatten aldrig omfattats av kalkningsverksamheten, det handlar om skador på biologin och förlorade naturvärden. Vi når inte miljömålet Bara naturlig försurning och det måste avsättas tillräckliga resurser under kommande år så att den ansvariga myndigheten kan ge länsstyrelser och kommuner rätt verktyg för att åtgärda försurningen av våra vattendrag, säger Stefan Nyström, Sportfiskarnas generalsekreterare.
Fiskenyheter
info@fiskenyheter.se |
