Sommarvärmen hade kommit med stormsteg den senaste veckan så planerna att försöka fånga en stor gös började cirkulera i mitt huvud. Det är 25 grader varmt en fredagkväll i juli när jag lyfter telefonen för att ringa till min goda fiskekamrat Tony Kvarnström för att höra om han är intresserad av att fiska gös hela nästa vecka för att vädret såg lovande ut på förhand. Svaret blir som jag trodde "SJÄLVKLART!"
Planeringen
Fisket börjar planeras i detalj, vilka tider vi ska fiska, och vilken metod vi kommer att använda oss av. Vi kommer fram till att vi ska fiska mellan ca 17:00 - 07:00 alltså, både kväll, natt och tidig morgon, något jag vet att fiskare i sjön aldrig provat tidigare.
Flötestrolling med mört är metoden vi kommer att fiska med, en både rolig och effektiv metod på både gös och gädda. Rykten har florerat i sjön om flera stora gösar som tagits på både wobbler och mete, gösar upp emot 8 kilo, vem vet det kanske finns större?
Det närmar sig måndag eftermiddag första dagen på vår gös vecka, vi har bestämt att vi ska träffas vid sjön så jag packar bilen med all utrustning så som spön, tafsar, ekolod, gps, lite snacks och naturligtvis mörthinken. När jag kommer fram så kollar jag ut över sjön, det är en otroligt vacker kväll det är fortfarande runt 22 grader i luften och helt vindstilla. Småfisk bryter ytan på den blanka sjön när dom jagar insekter, men en tanke slår mig när jag står och kollar ut över den vackra utsikten, Varför är det inte en enda båt ute och fiskar en sån här underbar kväll? Tony anländer till sjön lika peppad som jag, det börjar närma sig jakt efter stor gös.
Det händer om och om igen
Vi ror ut i den lilla båten det är en mycket trevlig stämning, Tony ror medans jag tacklar i ordning spöna och betar på mörten. Jag har lagt ut 2 spön och håller på med det tredje när det knarrar i ett ytterspö jag släpper det jag håller på med gör ett bra mothugg och den sitter! Det är en relativt arg fisk som kämpar på rätt bra i det varma vattnet, efter en liten stund så kommer den in emot båten, en vackert guldfärgad gös runt 3 - 3½ kilo, vi tar några snabba kort och den första gösen för veckan får simma hem igen.
Efter en skön start så börjar det att strula, vi har flera hugg under dom 2 första dagarna på veckan men vi landar dåligt med fisk, största anledningen är att tafsarna går av i mothuggen. Jag blir mer och mer irriterad och förstår inte alls vad som är felet, dom har aldrig gått av förut. Dag nummer två avbryter vi tidigt i ren frustration på grund av att problemet fortsätter, jag kastar allt tafsmaterial och köper nytt dagen där på, ringer även en kompis för att kolla om han varit med om detta sjä lv.
Svaret kommer omgående "Nej för fan så går det inte att göra, du måste göra så här" problemet med taffsarna var löst. Eftersom vi fiskade med flourcarbon så knöt jag taffsen fel, vilket gjorde att vid ett rejält mothugg så "Brann den av" så det var alltså inte mitt material som det var fel på utan mitt klantiga sätt att knyta, men det misstaget gör man aldrig om igen.
Nattfisket skulle bli otroligt spännande, tack vare de varma dagarna och kvällarna var nätterna också relativt varma och gösarna kryssade omkring i ytan och jagade småfisk.
På våra flöten tejpar vi fast lys stavar, att få sitta helt ensamma en stilla natt på en sådan vacker sjö som denna och bara se lysande flöten bakom båten var en härlig och speciell känsla, framför allt med vetskapen om att vi förmodligen är först med att prova detta här.
När mörkret kom och gösarna steg högre och högre upp i vattnet fiskade vi inte djupare en 1½ meter under ytan. Det är helt stilla och plötsligt försvinner ett ljussken i mörkret och det knarrar i en rulle. Tony tar ett innerspö, gör mothugg och drillar en vacker gös kring 4 kilo, fisken fotograferas och släpps tillbaka. Under natten fortsatte det att nappa även under dygnets mörkaste timmar, det slutade med 12 napp och 8 gösar den här natten. Natten går emot sitt slut och en vacker morgon gryr, solen börjar stiga. Fisken nappar och flöten försvinner då och då, inga monsterfiskar men det är riktigt roligt.
Vi börjar bli trötta, jag säger till Tony "Fan vad läckert det skulle vara att avsluta med ett dubbelhugg" det knarrar i höger ytterspö Tony krokar och börjar drilla, fisken simmar in i en annan lina vilket innebar trassel, jag tar det andra spöet och börjar veva in sakta samtidigt som Tony drillar. Tonys gös kommer in till båtkanten, jag sträcker mig ner för att landa den, under tiden står Tony och vevar in det sista på det andra spöet, flötet är uppvevat till toppen och mörten hänger vertikalt rätt nedanför båten och då smäller det bara till.
Tony gör ett mothugg och ger mig spöet , jag drillar och fisken kommer in, det blev nästan ett dubbelhugg och på avkrokningsmattan ligger det en vacker gös runt 4 kilo och en fin fisk på 3½ kilo, en riktigt skön avslutning.
Veckan börjar lida mot sitt slut, vi har kämpat hårt både mentalt och fysiskt. Vi har varit i kontakt med flera stora gösar under veckan utan att ha lyckats vinna en enda kamp emot de sluga rackarna. Det är sista dagen på vår satsning efter en riktigt stor gös, det ser ut som att vi inte kommer att klara målsättningen men vi har ändå haft ett helt fantastiskt gösfiske såhär långt med otroliga 75 stycken gösar, varav hälften väger över 3½ kilo.
Det är sista dagen och den ser precis ut som den första, en vacker sjö som ligger helt blank och solen står fortfarande högt. Vi ror ut över lite djupare vatten, där vi haft kontakt med stora fiskar utan att riktigt lyckas få med dem hela vägen. Det är Tonys tur att ta första hugget för dagen, det kommer efter dryg 35 minuters fiske, det är ett bra hugg men tafsen går av, kanske var det en gädda den här gången?
Nästa hugg är mitt, jag sitter med lådan i knät och börjar göra en ny tafs till ytterspöet när det plötsligt fullständigt river iväg på ett innerspö. Jag släpper det jag håller med på greppar spöt och drar på ett riktigt rejält mothugg! Fisken sitter, det jag ännu inte inser är att jag har min livs gös i andra änden, Tony frågar om det är en bra fisk, jag svarar lite snabbt "Nja det känns som en sån där stöddig 4 kilos" det skulle jag inte ha sagt, efter att dom orden kom ur min mun så var det stopp, tvärstopp.
Det enda jag kände var en enorm kraft som gick och slog vid botten och ville inte alls komma upp. Pulsen stiger och jag börjar sätta mer och mer press på fisken, och jag känner att den börjar ge sig lite grann, efter en stund kommer fisken upp till ytan den är enorm!
Jjag får känslan att den är trött och redo för landning, då sticker hon rätt ner till botten igen. Min gode vän plockar fram mobilen och börjar filma, just innan kameran slås på så säger jag med darr på rösten "Tappar jag den här så kommer jag fan att börja tjura" fisken fortsätter att kämpa, men den börjar tappa kraft.
Hon närmar sig ytan igen och nu verkar det vara klart, hon glider på ytan när jag nervöst försöker få in henne den sista biten, jag sänker sakta ner min hand i vattnet och får ett stadigt tag i gällocket och hon är min, hon är våran och hon är en fantastisk fisk. Lyckan är kollosal vi är överlyckliga, jag är så snurrig och full av adrenalin att jag börjar ösa båten från vatten samtidigt hållandes en sådan drömfisk i handen (det var inte ens ösbehov).
Hon vägs till 9 kilo prick, hon fotograferas för att sen ytterligare en gång filmas när hon återfår sin frihet. Den här veckan var magisk, den här dagen var magisk, att veta att en sådan fisk simmar här och fortfarande simmar kvar gör mig varm i hela kroppen, så snälla alla ni som kommer i kontakt med så här stora fiskar, oavsett om det är gädda, gös, abborre eller andra arter, var rädda om dem behandla dem väl med avkrokningsmattor och vågsäckar! Det är dessa fiskar som säkrar vår framtid låt andra ha chansen att njuta av lyckan och glädjen precis så som vi.
Jag är glad att min goda vän Tony Kvarnström fick dela denna lycka med mig och jag med honom....
Filmen är här; där ser ni hur jag öser båten utan anledning och såklart gösen på 9kg)
Av:
Erik Andersson, skrivet en kväll i decembermörkret, 2009-12-29.
|
